Lilla apelsinen

Nu är den lilla växtfärgade historien klar.

Lilla apelsinen

Lilla apelsinen

Det är ju alltså växtfärgad ull i fyra olika orange nyanser och en grön som kontrastfärg. De orange nyansskillnaderna var ganska påtagliga i början och är det väl fortfarande i skarpt ljus, men det blev bättre efter en ordentlig tvätt. Och min främsta tanke var ju ändå att en liten del av mitt växtfärgade berg skulle komma till faktisk, praktisk användning. Allt måste inte vara perfekt.

Mönstret heter alltså Tomten och det finns att köpa här för den som inte har turen att få tag i böckerna ”Knitting Without Tears” eller ”The Opinionated Knitter”.

Jared Flood gjorde denna underbara vuxenversion av Tomten för några år sen. En sån vill jag rackarns gärna sticka nån gång.

Jag har väldigt mycket barnplagg på stickorna nu – jag tycks ha drabbat av ett enormt ”avslutningsryck” och små projekt känns väl mer lättavslutade än stora… Få se om jag kan lyckas visa nåt vuxenplagg också snart – om så bara en mössa!

lillaapelsinen2

En liten köttfärgad kofta

Ett litet sitta-framför-tv:n-och-måsta-ha-något-för-händer-pyssel, alltså. Det såg så bedrövligt ut i början – flera olika nyanser (udda nystan, som sagt) som inte såg ut att gifta sig så värst, och så de råa rätstickningskanterna som jag alltid tycker är så skräpiga. Rätstickning ÄR inte det vackraste jag vet, men ju mer omsorgsfull finish desto bättre blir det. Och jag vet ju hur skönt det är att ha på sig. Stunsigt och elastiskt och levande.

Ja, vilket armt litet barn som klär i denna färg, det återstår att se. Jag vet inte vilken ört som har gett denna nyans – vet du?

Mönstret är ”Tomten” ur den genialiska Elizabeth Zimmermanns lika genialiska bok ”Knitting Without Tears”. Jag har en halvfärdig tröja till lilla systerdottern Kommandoran som ligger på vänt ute i stickkorgen i vardagsrummet och som även den är stickad efter EZ:s ”grundrecept”, men den spar vi till ett senare inlägg. Den är inte särskilt växtfärgad, kan jag säga. Där snackar vi snarare rosa, glitter och guld. Det är kontrasterna som gör tillvaron intressant.