Lokala luvan

Spanarn har vuxit ur sin Garter Earflap och behövde en ny mössa – gärna en som matchade vinteroverallen. Vi har en ny garnaffär här i Halmstad, Nystan och härvor, och där hittade jag fantastiskt alpackagarn i precis samma färg som läderetiketten och blixtlåsflärparna på sagda vinteroverall. Garnet är jättenärproducerat – det kommer från gården Bokbacken i Simlångsdalen en liten bit utanför stan, och ullen i just mitt garn kommer från en alpackafröken som heter Danielle och vars färg kallas medium fawn. Underbart på så många sätt.

pappa dagge luva

När man är ute vid havet behövs det dubbelmössa.

dubbelmössa2

Modellen jag valde heter Vålåluva och finns i Camilla Skorups fina lilla bok ”Sticka till småtting”. Den är full av härliga grejer som Spanarn skulle behöva, bland annat en seglarolle i halvpatent som verkligen vore fin till våren.

bild (2)

Jag stickade på st 2,5 eftersom jag ändå alltid stickar alldeles för löst. Sen gjorde jag en tofs fast jag egentligen inte kan. Det blir bättre nästa gång.

Ja, tjingeling så länge då!

havet

Angoragåva

I julas var jag i Örebro och hälsade på släkten och fyndade angoragarn. Tre nystan blekt, blekt rosa Angora Haze från Rowan fick jag tag i, fast jag hade velat ha fler för det visade sig vara väldigt härligt. Tyvärr har det ju utgått. Kanske att jag dammsuger lite realådor på internet när lönen kommer…

bild (10)

Nåväl, av det garn jag faktiskt lyckades roffa åt mig stickade jag bland annat en löskrage till ännu ett förträffligt kvinns jag har i min närhet (och som faktiskt råkar vara lilla J:s mamma). Vissa får mössor, vissa får vantar och vissa får löskragar. Det faller sig som det faller sig. Till denna krage la jag upp 160 maskor på st 2,5 och sen stickade jag bara på några decimeter. Varmt, fluffigt och kärleksfullt blev det.

bild (6)Och så klädsamt sen!