Glada ungar = glad stickerska

Det är så härligt att se att ens med oändlig kärlek hoptotade små alster faktiskt kommer till riktig användning. Att de blir vardagsting som brukas, tvättas, slits.

Filtar och älsklingar

Hearts And Stars Blanket, Zoë Mellor. Jag har stickat tre stycken hittills och fler lär det väl bli. Garnet är det gamla vanliga Baby Cashmerino.

mössälsklingarOch så Pixie Hat ur Simply Baby av Debbie Bliss, som jag har bloggat om tidigare. Den rödrandiga var den första jag stickade – minsta storleken för 0-3 månader. Lille Kapten är ju dock avsevärt större, som synes.

Toppluvigt

När lilla Kommandoran föddes stickade jag en Pixie Hat ur Debbie Bliss ”Simply Baby”, till henne – minsta storleken, som är avsedd för nyfödingar. När hon fyllde två hade hon vuxit i den. Nu när hon är fyra stramar den förstås rent omöjligt över öronen så nu har jag stickat en ny, i näst minsta storleken – se bild. Sista storleken kommer väl att passa när hon fyller moppe. Fast då har hon kanske/sannolikt tröttnat på gladrandiga tofsmössor.

Ja, frånsett storlekskonstigheterna är detta alltså en mycket bra mössa. Barnet vill enligt moderns utsaga icke bära någon annan huvudbonad än denna. Jag har stickat en hel del i Baby Cashmerino och det tycks alltid gå hem alldeles väldeliga. Det blir mjukt och mulligt och värmer när det är kallt och svalkar när det är varmt, och färgurvalet är fantastiskt. Om det ändå var ekologiskt också…