Avd. sånt som bara blev sådär

Nu ska jag visa ett före detta gammalt UFO som jag har grävt fram ur gömmorna och förbarmat mig över. Det är Blithe från Kim Hargreaves i 4 Ply Cotton från Rowan (numera taget ur produktion). Jag köpte det på den underbara tiden då man kunde beställa garnpaket direkt från hennes sajt. Å, det var magiskt. Man gick där och väntade och längtade efter att varje ny kollektion skulle släppas, och så släpptes den äntligen och då satt man en halv förmiddag framför datorn och dreglade av fröjd. Sen räknade man veckopengen och kom fram till att man inte hade råd men likväl beställde man – och efter ett par veckor fick man gå till posten och hämta ett ljuvligt paket med garn, knappar, snygg beskrivning och en liten namnlapp, allt omsorgsfullt inslaget i silkespapper och ombundet med ripsband. Det var en så kallad KÖPUPPLEVELSE av det mer positiva slaget.

Numera får man köpa sitt garn på annat håll, men Kims sticken kan fortfarande försätta mig i ett svårt dregeltillstånd emellanåt. Det fanns ett och annat i den senaste kollektionen som var jättefint. Men det ska vi inte prata om nu.

Den ursprungliga halsringningen har ni ju redan sett. Numera ser den ut så här i stället:

bild-17

Det blev ju bättre, förstås. Men resten… Nja. Det var ett helsike att få ärmarna på plats utan att det såg ut som att jag hade sytt med fötterna. När jag provade att tråckla fast dem med sytråd först och sy efter med garnet sen blev det bättre, då satt allt ju redan där det skulle och jag kunde fokusera på att försöka få sömmen någotsånär acceptabel visuellt sett. Men lyckat blev det tyvärr inte.

bild-15

Jag älskar modellen i sig, jag tycker att spelet mellan slätstickning och aviga är fint och allt som har många små knappar gillar jag per automatik, men bomullsgarn är ju så himla oförsonligt, minsta lilla ojämnhet syns. Undrar om den skulle bli det minsta intressant om man stickade upp den i ullgarn – skulle aviga/räta-mönstret framträda tillräckligt bra?

bild-16

Nåväl – det är sånt här man lär sig av. Jag strävar vidare med Elizabeth Zimmermanns uppmaning i minnet: “Knit on, with confidence and hope, through all crises!”

bild-14

Jag har då aldrig kunnat motstå en lista

Vem är i rummet med dig just nu? Jag är ensam, men jag vill gärna tänka att mormor, som skulle ha haft födelsedag i dag, är här också.
Vem skickade du senaste sms:et till? Min chef på översättningsbyrån.
Vem saknar du mest just nu? Min syster Korven. Och mormor.
Var är din mobil just nu? Den ligger här bredvid och håller tyst, precis som den ska.
Vad var det senaste du åt? En grillad surdegsmacka med västerbottensost, lite pliktskyldig ruccola och massor av dijonsenap. Bor jag i Stockholm, eller?
Vad ser du mest fram emot just nu? Att sagda syster Korven kommer hit i helgen och tar hand om mig medan min man är i Italien (och säkert har jättetråkigt och äter usel mat). Vi får fyra hela tala-till-punkt-dagar tillsammans. Det har vi inte haft på fem år.
 Om vad tänker du just nu att “näe, jag vill inte”? FÖRSÄKRINGSKASSAN.
Vems hem var du senast i (ditt eget räknas inte)? Herregud, jag kommer inte ihåg. Jag är okry för tillfället och hålls mest hemma i mitt eget hybble.
Vad står på ditt “schema” idag? Ingenting, förutom något avsnitt av Forsyte-sagan och lite stickning.
Vad finns till vänster om dig där du sitter/står just nu? Skrivbordshurts och fyra fullproppade, tämligen osorterade bokhyllor.
Om du tittar rakt fram, vad ser du då? En enorm datorskärm och en pytteliten tigerpennvässare.
Vilken blogg besökte du senast? Visalisas. Jag knöck denna lista av henne.
Vad vill du helst av allt göra just nu? Kunna springa runt sjön. Eller för all del promenera runt sjön. Eller orka göra en solhälsning. Eller kanske tömma diskmaskinen!
Om du fick välja en “superkraft”, vilken skulle du välja och varför? Att kunna resa i tiden.
Är det en superkraft? Vet inte, men jag väljer att betrakta det såsom en dylik. Jag är fruktansvärt, obeskrivligt frustrerad över att jag inte kan resa tillbaka och snoka. Jag tar det som en personlig förolämpning att det inte går.
En låt du gärna lyssnar på om och om igen just nu? “Battery” från Metallicas S&M-konsert. “Psychosocial” med Slipknot. “Livet i regnskogarna” med Electric Banana Band. Och “Watch the World Go By” med Lake Heartbeat. 
Härligaste ljudet just nu? Jag har inte hört det än i år, men jag längtar mycket efter ljudet av ett jättegäng gråsparvar som sitter i någon häck och tjabbar som vettvillingar. Det och måsskrik är mina bästa sommarljud.
Något du skulle vilja lära dig? Vad vill jag inte lära mig? Jag vill vässa tyskan och lära mig anständig italienska. Jag vill ta tusen Shakespearepoäng i Oxford och lära mig allt som finns att veta om Edward de Vere. Jag vill lära mig att pochera ett ägg. Jag vill lära mig att restaurera hus. Jag vill lära mig allt som Sätergläntan har att bibringa mig som stickerska. Jag vill lära mig att cykla utan att hålla i styret. Jag vill lära mig att spela trummor. Jag vill lära mig att deklarera själv. Jag vill lära mig att göra en inbakad fläta.

Tre saker i din väska: Levaxin, mobilladdare, fem-sex bortglömda och regelbundet återupphittade läppglans/läppstift. “Nämen! Det DÄR! Var det HÄR det var!”
Var i världen skulle du vilja befinna dig just nu? Jag vill alltid befinna mig på Österlen.
Nattuggla eller morgonpigg? Fruktansvärt morgonpigg. Det är förresten den främsta anledningen till att jag lärde mig sticka. Som liten vante vaknade jag ofta många timmar före övriga familjen. Var det sommar smög jag ut i skogen och lekte, var det vinter satt jag kvar i sängen med några nystan och stickor jag knyckt ur mammas sekretär och lärde mig sticka med hjälp av Malins praktika. Den är för övrigt värd ett eget inlägg! Det ska jag skriva snart.
Det första du tänker på när du vaknar? “Men vad sysslar de jävla grannarna med NU då?”

Vad spenderar du helst pengar på? Riktig mat. Bra garn. Hemskt, hemskt, hemskt gärna ett hus, och gärna snart, apropå grannproblematiken ovan.
Vem kramade du senast? Min sömndruckne man.
Vem pussade du senast? Sagde man.
Vad är du rädd för? Filippa Reinfeldt.
Vad gör dig glad? Micke Lindgren i Grotesco. Garn. Barn.
“Pryl” du saknar mest just nu? Jag har alla prylar jag nånsin kan behöva.
Favoritglass? Den jag mixar ihop själv av frysta körsbär, vispad grädde och en duktig nypa vaniljpulver.